torsdag 30 oktober 2008

Plötsligt händer det?

Pinto är mycket spänd på att se om husse vinner något på sin trisslott.

måndag 27 oktober 2008

Spaning på tomten

I förmiddags var vi ute och Pinto ville inte kissa. Kom igen då, tänkte jag, det var ju ändå fem timmar sen sist. Till slut gav jag upp och tänkte att då får hon väl kissa på tomten då, fri från saker som kan distrahera. Trodde jag...

Pinto har fått syn på något...

Ser ni den svarta fläcken i gräset?

Det är grannens katt!

Och han hade såklart ingen tanke på att flytta på sig! Pinto tyckte det var mycket spännande, men kissen bara låg där och kisade på henne med sina gula ögon. Jaha, tänkte jag, inte en chans att hon kissar nu. Jag hämtade kopplet igen, ropade på Pinto som kom springandes, men innan jag hann koppla henne sprang hon ner på gräsmattan igen och såg kissnödig ut. Mycket riktigt kissade hon snart. Katten hade smugit sig iväg, jag var glad och Pinto fick leta lite godis. Ah, en historia med ett lyckligt slut!

måndag 20 oktober 2008

Måndag

Igår var vi hos mamsen och åt middag. Pinto fick öva på att vara passiv och det gick väl sådär. Lite krafs i mattan och ett eller annat gruff, men på det hela taget tyckte jag att det gick hyfsat bra. Bra övning för henne är det ju i alla fall.

Min enkät här på bloggen är förresten avslutad. Haha, vem gissade på "Fler än 100"? Tur att ingen gissade "Ingen" i alla fall för då hade jag seriöst börjat tvivla på intelligensnivån hos mina läsare.

Nej, jag har lite plugg att ta itu med. Men jag önskar i alla fall er en trevlig måndag (om sådana nu kan vara trevliga)!

torsdag 16 oktober 2008

Valpkursen slut

Igår var sista gången på valpkursen, snyft! Vi gick igenom några av de saker vi fått lära oss och så fick vi byta hundar med varandra. Jag fick då en liten terrier och det kändes jättekonstigt att helt plötsligt ha en så liten hund! Det gick ganska bra i alla fall men han verkade tycka att det var lite konstigt att det inte var hans matte som höll i kopplet. Pinto var inte heller helt glad över att bli hanterad av någon främmande. Pappa fick gå med dem så att hon skulle bli lite lugnare.

Vi gjorde också en kalla in-övning då de släppte två hundar samtidigt. Ägarna fick först springa åt varsitt håll runt en kulle och sedan ropa därifrån. Det gick så bra så - pappa sa att Pinto inte ens tvekade utan hon sprang direkt efter mig. Men så tycker hon ju att det är superjobbigt att bli fasthållen av någon annan (en av instruktörerna) så hon ville väl bara därifrån!

Johan gav mig lite mer tips på hur jag ska hantera Pinto så det kändes bra. Jag försöker och gör så gott jag kan, men jag känner att jag har mycket kvar att lära. Nu ska vi bara överleva tills fortsättningskursen börjar om en månad!

Oj, jag höll ju nästan på att glömma det viktigaste: vi fick diplom!


Hihi! Vad fint! Jag tycker det har varit en jättebra kurs men, som sagt, jag känner att jag fortfarande har mycket kvar att lära. Men vi kämpar på! Hej och hå!

Tuggummin och annat skräp

Inom loppet av tre veckor har Pinto hittat tre tuggummin på marken att smaska på. Det lustiga är just att hon inte sväljer dem utan att hon faktiskt tuggar på dem. Ännu ett tecken på att hon börjar bli tonåring? Det är väl inte det bästa i alla fall, tänker jag, men de är tydligen väldigt smaskiga för det brukar vara svårt att få henne att släppa dem.

När jag var liten fick jag lära mig att man inte skulle kasta tuggummin på marken för att fåglar kunde komma och picka på dem och att de då kunde fastna i deras näbbar. Men det är tydligen inte bara fåglar som gillar dem! Pinto tycker för övrigt om att plocka på sig allt möjligt skräp på vägen och bära med sig. Jag brukar försöka säga till henne, men ibland hinner man inte eller så ser man inte skräpet själv förrän det är försent.

Jag har aldrig lagt märke till hur mycket folk skräpar ner förut, men Pinto-sopgubbe har öppnat mina ögon! Jag förstår inte att det ska vara så svårt att kasta saker i soptunnor. Jag menar, ett utav tuggummina hittade hon precis bredvid en soptunna! Hur tänkte den personen? "Hm, nej, jag orkar inte lyfta på soptunnelocket. Jag spottar ut det här bredvid istället. Oj, vad jobbigt, nu måste jag gå hem och äta chips och se på tv."

Är man så lat borde man skjutas. Eller åtminstone pryglas lite.

Hejdå.

tisdag 14 oktober 2008

Bilder

Jag har inte orkat blogga på ett tag, men här kommer några bilder i alla fall. Ska snart ta mig i kragen och fixa lite med hemsidan också. Har nog några bilder och en och annan film som jag kan lägga upp. Håll till godo så länge!






torsdag 9 oktober 2008

Med bra resultat på valpkursen

Igår var vi på valpkursen och det mesta gick riktigt bra. Vi gick en linpromenad och det funkade jättebra, tycker jag. Pinto lyssnade på mig för det allra mesta så det kändes skönt.
Vi hade ett släpp, men för ovanlighetens skull släpptes Pinto tillsammans med två andra hundar och inte med en. De andra två hade brottningslek vilket Pinto inte är så förtjust i så jag fick en massa chanser att kalla in henne. Eftersom de andra två hundarna inte var så där superintressanta kändes det också som om hon hade mer koll på mig än vad hon brukar.
Jag har ändå en lätt ledsam känsla med mig från igår, men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Kanske är det för att det bara är en gång kvar och att fortsättningskursen inte börjar förrän 17 november. Jag menar, hur ska vi klara oss tills dess? Panik! Dock är det ju ändå rätt bra för då har vi tid på oss att öva på alla saker vi inte kan och som inte riktigt sitter. Så kommer vi på fortsättningskursen och är fit for fight!

söndag 5 oktober 2008

Vår första och sista utställning

Usch, det var så pinsamt att jag knappt orkar berätta. Men detta är i alla fall vad som hände:
Vi gick in i ringen och fram till domaren. Det var ungefär det enda som gick bra, för när domaren skulle titta på Pinto drog hon sig undan hela tiden. Hon verkar vara inne i en period nu då hon tycker att främmande människor är läskiga och hon ville absolut inte bli hanterad av domaren. Då fick vi gå runt istället för att se om Pinto skulle vara på bättre humör sen. Ett varv gick väl bra, hann vi med ett varv till? Jag minns inte, allt är bara suddigt. I alla fall, när domaren skulle försöka titta på henne igen slutar det med att hon lyckas slita sig ur kopplet (j*vla sk*t cp-koppel!) och börjar röja runt. Jag typ dog inombords. Detta var ju det som verkligen inte fick hända. Med lite hjälp från pappa lyckades vi fånga in henne. Jag tänkte nästan ge upp, men domaren föreslog att vi skulle byta till ett vanligt koppel vilket vi gjorde. Inte längre någon risk att hon skulle slita sig, men domaren var tydligen fortfarande läskig. Det slutade med att vi fick strunta i det och ställa upp henne gick inte heller så hon fick stå vanligt medan bedömningen skrevs ned.
Bedömningslappen, en liten påse godis och uppmuntrande ord fick jag med mig ut ur ringen, men jag kände ändå att jag bara ville springa och gömma mig.

Att vi inte vann någonting gör mig ingenting men vi kom ju inte ens igenom alla moment! Jaja, en erfarenhet rikare. Och Pinto fick ju sig lite miljöträning. Hon blir ju alltid stojig runt andra hundar, men bitvis tyckte jag att hon skötte sig bra.
Det var bara två korthåriga collies med så då antog jag att vi skulle bli typ BIR 2, men det blev vi inte. Jag fattar inte riktigt hur det går till, men kanske är det ett krav att domaren faktiskt ska få titta på hunden för att man ska få något pris.
Man kunde köpa placeringsrosetter i sekretariatet och pappa gick faktiskt och köpte en till oss.

Det står "Första Pris" men, som sagt, jag fattar ingenting.

Här är domarutlåtandet:

Detta är vad som står: "Medelstor av mkt god typ, feminint huvud, mörka ögon, ståndöron, bra hals och rygg, ngt knapp skuldervinkel, bra vinklar bak, bra rörelser, vill inte låta sig hanteras."

Ståndöron visste vi ju att hon hade och att hon inte ville bli hanterad förstod vi också, men det andra var kul och intressant att få läsa. Några fler utställningar blir det dock nog inte för oss. Det var inget roligt. Vi kör på andra aktiviteter istället som jag tror passar både henne och mig bättre. Men det var ju kul att testa i alla fall.
Pappa tog några bilder. Många blev suddiga, men här är några i alla fall:



Pinto har förresten (förutom med en paus för att äta mat) sovit ända sen vi kom hem och lär nog fortsätta med det ett tag till. Jag är också ganska trött.

Klart slut!

lördag 4 oktober 2008

Utställning i morgon

Jag som har längtat så länge, men shit pommes frites det är ju redan i morgon! Hur ska det gå?!
Det börjar klockan 9.00 och vi har startnummer 7. Det står att domaren dömer ungefär 20 hundar per timme, vilket betyder att varje hund borde ta ca: 3 minuter, vilket betyder att det borde vara vi från kl. 9.19 till kl. 9.21. Ih! Håll tummarna då! Jag vet ju knappt hur det går till, men jag kommer ju ha sex ekipage före mig som jag kan titta på. Jag hoppas att det går bra! Målet är bara att vi ska ta oss igenom hela grejen utan större missöden och sen får vi väl se vad de säger. Vi har ju öronen och det vita på sidan emot oss, men de måste väl ändå se att hon är världens finaste hund!

torsdag 2 oktober 2008

Dålig dag idag, mag- och blåsmässigt

Jag som nästan har ansett Pinto vara rumsren nu ett tag, men så idag kissar hon inne tre gånger! Först på morgonen (men då säger pappa att det var hans fel som inte skyndade sig ordentligt), sedan vid lunchtid och så nu på kvällen. Kanske var det morgonens olycka som satte sin prägel på hela dagen, vad vet jag. Hon brukar kunna hålla sig minst tre timmar men när hon kissade inne idag var det 2,5 repektive 2 timmar sedan hon kissade sist. Hoppas verkligen inte detta är någon ny trend.

För inte så länge sedan fick hon sin middag, men efter någon minut kom en hel del av den upp igen. Jag kom då på att jag gett henne en halv deciliter mer än vad hon ska ha (dumma matte!), men en halv deciliter kan väl knappast ha fått magen att protesterat så!

Håhåjaja, vad det händer saker när man har valp. Eller unghund? När blir de unghundar egentligen? Eller nej, det jag vill veta är när de slutar vara unghundar! När blir de vuxna liksom? Stabilitet, ja tack! Än är det nog en bit kvar...

Både bra och dåligt på valpkursen

Igår var det valpkurs igen. Vi började med att gå lin-promenad och det gick väl sådär. Linan trasslade sig en del och en gång sprang Pinto runt, runt en stolpe och fastnade. Men annars gick det rätt bra och vi kunde passera de andra hundarna utan större problem. Johan berömde oss också och sa att Pinto blivit mycket lugnare och duktigare sen vi började. Och det har hon!
Sedan delades vi in i två grupper. Vår grupp övade först på att gå nära och passera de andra hundarna lös. Det gick ganska bra, men jag var lite oplanerad kände jag. Jag tänkte nämligen att det nog skulle vara enklast att först ta av henne halsband och koppel, sen samla ihop kopplet och sen ta fram en näve godis och börja gå. Men så fort jag har tagit av henne kopplet är jag så rädd att hon ska springa iväg så då tänker jag att vi måste börja gå på en gång, men då blir det ju helt ofokuserat eftersom jag försöker samla ihop kopplet, ta fram godis och hålla Pinto nära mig på vänster sida samtidigt.
Därefter skulle vi passera de andra hundarna igen, men den här gången skulle de vara kopplade och helt enkelt gå fint i kopplet. Första gången gick det jättebra och andra gången gick det jättedåligt. Då lånade Sofie, vår andra instruktör, Pinto och gick med henne. Då gick hon nästan ännu värre, men Sofie visade i alla fall att jag måste vara mer på för att få med mig henne. En tredje gång fick vi gå och då gick det riktigt bra!
Grupperna bytte nu plats och vi fick gå iväg och släppa våra hundar för att öva inkallning från lek. Det var ganska svårt (och fotbollsplanen väldigt blöt och lerig) men det svåraste är nästan att koppla henne när leken är slut. Hon vill liksom inte riktigt sitta still så att säga.
Det sista vi gjorde ute var att öva "hit". Det har ju vi övat tidigare och kunde därför glänsa lite. När Sofie kom och tittade hur det gick för oss frågade hon om jag tänkt tävla med Pinto. "Ja!" svarade jag. Dock vill jag ha mycket bra allmänlydnad på henne först så att vardagen funkar bra. Sofie sa att hon trodde det skulle gå bra för oss, Pinto tycker ju det är kul med sådana övningar och hon är väldigt alert. Hon sa också att hon tyckte jag var duktig och det kändes jättekul att höra!
Sen bar det av in till teori och fika. Pinto var mycket lugn och verkade väldigt trött. Relativt lyckad dag helt enkelt!