Tuggummin och annat skräp

Inom loppet av tre veckor har Pinto hittat tre tuggummin på marken att smaska på. Det lustiga är just att hon inte sväljer dem utan att hon faktiskt tuggar på dem. Ännu ett tecken på att hon börjar bli tonåring? Det är väl inte det bästa i alla fall, tänker jag, men de är tydligen väldigt smaskiga för det brukar vara svårt att få henne att släppa dem.

När jag var liten fick jag lära mig att man inte skulle kasta tuggummin på marken för att fåglar kunde komma och picka på dem och att de då kunde fastna i deras näbbar. Men det är tydligen inte bara fåglar som gillar dem! Pinto tycker för övrigt om att plocka på sig allt möjligt skräp på vägen och bära med sig. Jag brukar försöka säga till henne, men ibland hinner man inte eller så ser man inte skräpet själv förrän det är försent.

Jag har aldrig lagt märke till hur mycket folk skräpar ner förut, men Pinto-sopgubbe har öppnat mina ögon! Jag förstår inte att det ska vara så svårt att kasta saker i soptunnor. Jag menar, ett utav tuggummina hittade hon precis bredvid en soptunna! Hur tänkte den personen? "Hm, nej, jag orkar inte lyfta på soptunnelocket. Jag spottar ut det här bredvid istället. Oj, vad jobbigt, nu måste jag gå hem och äta chips och se på tv."

Är man så lat borde man skjutas. Eller åtminstone pryglas lite.

Hejdå.