Vår första och sista utställning

Usch, det var så pinsamt att jag knappt orkar berätta. Men detta är i alla fall vad som hände:
Vi gick in i ringen och fram till domaren. Det var ungefär det enda som gick bra, för när domaren skulle titta på Pinto drog hon sig undan hela tiden. Hon verkar vara inne i en period nu då hon tycker att främmande människor är läskiga och hon ville absolut inte bli hanterad av domaren. Då fick vi gå runt istället för att se om Pinto skulle vara på bättre humör sen. Ett varv gick väl bra, hann vi med ett varv till? Jag minns inte, allt är bara suddigt. I alla fall, när domaren skulle försöka titta på henne igen slutar det med att hon lyckas slita sig ur kopplet (j*vla sk*t cp-koppel!) och börjar röja runt. Jag typ dog inombords. Detta var ju det som verkligen inte fick hända. Med lite hjälp från pappa lyckades vi fånga in henne. Jag tänkte nästan ge upp, men domaren föreslog att vi skulle byta till ett vanligt koppel vilket vi gjorde. Inte längre någon risk att hon skulle slita sig, men domaren var tydligen fortfarande läskig. Det slutade med att vi fick strunta i det och ställa upp henne gick inte heller så hon fick stå vanligt medan bedömningen skrevs ned.
Bedömningslappen, en liten påse godis och uppmuntrande ord fick jag med mig ut ur ringen, men jag kände ändå att jag bara ville springa och gömma mig.

Att vi inte vann någonting gör mig ingenting men vi kom ju inte ens igenom alla moment! Jaja, en erfarenhet rikare. Och Pinto fick ju sig lite miljöträning. Hon blir ju alltid stojig runt andra hundar, men bitvis tyckte jag att hon skötte sig bra.
Det var bara två korthåriga collies med så då antog jag att vi skulle bli typ BIR 2, men det blev vi inte. Jag fattar inte riktigt hur det går till, men kanske är det ett krav att domaren faktiskt ska få titta på hunden för att man ska få något pris.
Man kunde köpa placeringsrosetter i sekretariatet och pappa gick faktiskt och köpte en till oss.

Det står "Första Pris" men, som sagt, jag fattar ingenting.

Här är domarutlåtandet:

Detta är vad som står: "Medelstor av mkt god typ, feminint huvud, mörka ögon, ståndöron, bra hals och rygg, ngt knapp skuldervinkel, bra vinklar bak, bra rörelser, vill inte låta sig hanteras."

Ståndöron visste vi ju att hon hade och att hon inte ville bli hanterad förstod vi också, men det andra var kul och intressant att få läsa. Några fler utställningar blir det dock nog inte för oss. Det var inget roligt. Vi kör på andra aktiviteter istället som jag tror passar både henne och mig bättre. Men det var ju kul att testa i alla fall.
Pappa tog några bilder. Många blev suddiga, men här är några i alla fall:

Pinto har förresten (förutom med en paus för att äta mat) sovit ända sen vi kom hem och lär nog fortsätta med det ett tag till. Jag är också ganska trött.

Klart slut!