Veterinärbesök

Eftersom Pintos sår på tassen ännu inte läkt åkte vi idag till veterinären. När hon tittade på det såg hon att det var lite infekterat och hon tyckte att det behövdes sys. Pinto var jätteduktig, trots att hon tycker främmande människor är lite läskiga. Men det visade sig att hon var svårsövd. Flera gånger trodde vi att hon hade somnat, men så var det någon hund utanför som skällde eller någon pipleksak som pep och då kände hon sig tvungen att skälla tillbaka eller ta sig upp och stappla omkring lite. Lite tragikomiskt var det när hela hennes käke somnat och tungan hängde ut men hon ändå kämpade på för att skälla tillbaka åt hunden utanför. Stackars Pinto tyckte jag.

Till slut sov hon och var upplagd på bordet. En sköterska rengjorde såret och ytterligare en var med som hjälp. Jag passade på att fråga om de tyckte att Pintos klor var lagom klippta och det tyckte de. Det var jättekul att höra för jag brukar undra ibland om jag klipper ordentligt. Det var väl någon vecka sen sist jag klippte dem, berättade jag, och då tog ena sköterskan fram en klotång och klippte alla klorna åt mig. Tackar! Mycket snällt tyckte jag.

Veterinären kom in och då blev vi utkörda. Själva "operationen" tog inte lång tid, och sedan fick vi åka hem. Pinto var mycket groggy och visade ingen tecken på at vilja kissa då vi kom hem, fastän hon i vanliga fall brukar ha kissat vid den tiden. Vi gick in istället och hon lade sig och sov ganska på en gång. Senare nu på kvällen var vi ute på en kort kisspromenad. Och nu sover hon igen.

Tänk att ett så litet sår ska kräva så mycket för att läka! Bara det att hon måste sövas för att sys, och sen få antibiotika. Så måste hon ha en tratt på sig också. Och en tjusig liten sko när hon går ut. Men nu kommer det läka i alla fall och det är ju huvudsaken.